Undersökningar

Konsumentföreningen Stockholm har arbetat med att minska matavfallet i livsmedelskedjan sedan 2008. Här kan du läsa våra egna och ett urval av andras rapporter i ämnet.

2015

 

Svenska folket om matsvinn 2010 vs 2015, dec 2015
Konsumentföreningen Stockholm

 

 Water, food security and human dignity – a nutrition perspective, juli 2015
Swedish FAO Committee

 

De ratade grönsakerna, juni 2015
Konsumentföreningen Stockholm

 

Hur arbetar kommunerna för att hushållens matsvinn ska minska? maj 2015
Konsumentföreningen Stockholm

Var tredje kommun saknar mål om minskat matavfall i sin avfallsplan.

Food Redistribution in the Nordic Region, feb 2015.
Nordiska Ministerrådet

Tre miljoner måltider serveras med mat från matbanker varje år. Måltiderna har tillagts med råvaror som annars skulle ha slängts.

 

2014

 

Vad görs åt matsvinnet? okt 2014
Naturvårdsverket

Syftet med rapporten är att ge en överblick över vad som har gjorts inom området att förebygga matsvinn och matavfall, dra slutsatser ur de erfarenheter som finns och sammanfatta styrmedel och åtgärder som kan vara intressanta att gå vidare med.

Mängd mat och dryck via avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll, aug 2014.
Naturvårdsverket

Målet med denna studie var att få reda på hur mycket mat och dryck som hushållen häller via avloppet i Sverige totalt under ett år och per person. Ytterligare mål var att ta reda på vilken typ av mat och dryck som hälls, anledningar till att det hälls samt skillnader i mängder mellan olika typer av hushåll.

Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp, juni 2014
SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB m fl.

Målet med rapporten är att presentera resultat främst kring mängderna svinn, orsakerna till svinn och möjliga åtgärder för minskat svinn i livsmedelskedjan som helhet men med särskilt fokus på livsmedelsindustrin och handeln.

Matavfallsmängder i Sverige 2012, april 2014
Naturvårdsverket

I denna rapport sammanfattas resultaten över mängderna matavfall för 2012 samt omräknade siffror för 2010.

1) Undersökning av befolkningens attityd, kunskap och beteende kopplat till matsvinn, februari 2014.

2) Kvalitativ undersökning om attityder, kunskap och beteende kopplat till matsvinn, februari 2014.
Livsmedelsverket

Fyra fokusgrupper och 850 telefonintervjuer har genomförts med ett representativt urval (kön, ålder, region och hushållsstorlek) för hela landet. Syftet med undersökningen är bl.a. att få ett underlag för att kunna utforma kommunikationsinsatser till konsumenter på bästa sätt.

Resultaten visar bland annat att:

  • Många tycker att det är ett samhällsproblem att mat slängs i onödan.
  • De flesta anser inte att matsvinn är ett problem för det egna hushållet.
  • De som är över 60 år ser generellt matsvinn som ett mindre problem.
  • Barnfamiljer ser generellt matsvinn som ett större problem.
  • Man uppger att orsaken till att mat slängs i första hand är att den blivit stående för länge.
  • Man uppger att det som slängs mest är frukt och grönt. Minst slängs kött och fisk.

På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn, mars 2014
Livsmedelsverket

Delrapportering inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn

 

2013

 

Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar, dec 2013
Konsumentföreningen Stockholm

Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har ställt frågor om konsumentens kunskap om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. Samma frågor ställdes 2011. Temperaturen i hushållens kylskåp (2011), och Bäst före-dag och sista förbrukningsdag på livsmedel – vad är skillnaden (2011).

Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen, november 2013
Jordbruksverket

Det svenska jordbruket producerar ca 400 000 ton mat som aldrig lämnar gårdarna. Stora arealer tas i anspråk för produktionen av detta svinn och klimatgasutsläppen är stora. En nordisk studie, ledd av Jordbruksverket och finansierad av Nordiska ministerrådet, har haft målet att utreda produktionssvinnet.

Vägen mot minskat matavfall och en bättre miljö, november 2013
Fazer

Fler än hälften, 55 procent, av svenskarna tänker ofta på hur de kan slänga mindre mat. Trots det uppger var femte person, 21 procent, att de alltför ofta slänger mat. Vad kan få svenskarna att slänga mindre? Enligt undersökningen tror 53 procent att bättre information om matavfallets miljöpåverkan skulle få dem att slänga mindre mat.

Household food and drink waste in the United Kingdom 2012, november 2013
WRAP

This report provides estimates of the amount of food and drink waste generated by UK households in 2012. It includes details of the types of food and drink wasted, why it is thrown away, and where the material goes. It updates WRAP’s 2007 estimates of household food and drink waste. The results show that avoidable household food waste has been cut by an impressive 21% since 2007, saving UK consumers almost £13 billion over the five years to 2012.

Checking out food waste, oktober 2013
INCEP (The Industry Council for research on Packaging and the Environment)

Studien identifierar de livsmedel som slängs oftast i livsmedelsbutiker i England.

Siemens uppmärksammar matsvinnet, september 2013
Siemens

Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför allt danskarna som drabbas av dåligt samvete när maten hamnar i soporna. Det visar en ny undersökning gjord på uppdrag av Siemens vitvaror. För att belysa problemen med matsvinn presenterar Siemens dessutom den uppseendeväckande fotoutställningen ‘One Third’ av fotografen Klaus Pichler.

Food wastage footprint, september 2013
FAO, FN

FAO har räknat ut matsvinnets miljöpåverkan. Totalt går 1,3 miljarder ton mat till spillo i världen varje år. Det vatten som går åt för att få fram livsmedlen som sedan aldrig äts upp motsvarar  floden Volgas totala årliga vattenflöde och bidrar med 3,3 miljarder ton växthusgaser till jordens atmosfär. Matsvinnet motsvarar kostnader på 750 miljarder dollar per år (exkl fisk och skaldjur).

The role of packaging in minimising food waste in the supply chain of the future, augusti 2013
RMIT University, Australien

The report draws on an international literature review and interviews with representatives from 15 organisations in the Australian food and packaging supply chain. It considers food waste along the entire food supply chain, but with a particular emphasis on food waste that occurs prior to consumption, i.e. during agriculture production, post-harvest handling and storage of raw materials, and in the commercial and industrial (C&I) sector consisting of food manufacturing, wholesale trade, food retail and distribution and food services. Food rescue through charities is also a focus of the report.

Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker, maj 2013
Sveriges Lantbruksuniversitet

Mellan 2010 och 2013 genomförde SLU, i samarbete med Axfood och deras dotterbolag Willys, projektet Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker – åtgärder och deras effekter på miljö och ekonomi. Syftet med projektet var att titta på hur mycket matsvinn som uppkommer och vad butikerna kan göra för att minska det.

De förlorade grönsakernas revansch, mars 2013
Stockholms universitet

Genom en explorativ fallstudie undersöker denna uppsats en svinnreducerande åtgärd på mikronivå: en utförsäljning på butiksnivå av ätbara frukter och grönsaker som i vanliga fall brukar slängas. Studien är initierad av KfS.

 

2012

 

Nyttan av att minska matavfallet, november 2012
Naturvårdsverket

Rapporten analyserar den samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet med 20% i hela livsmedelskedjan. I rapporten framkommer också att den samhällsekonomiska kostnaden för matsvinnet är 1 500 – 2 500 kr per person och år.

Retail Food Wastage, november 2012
Sveriges lantbruksuniversitet

Matsvinnet i detaljhandeln är stort. För att sätta in relevanta åtgärder för att minska svinnet, behövs en genomgång och beskrivning av hur svinnet ser ut. Den här rapporten beskriver hur svinnet ser ut i sex stormarknader i Uppsala-Stockholmsområdet. Utifrån de uppmätta siffrorna kan slutsatser dras kring vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att minska svinnet.

43 % av svenskarna har försökt minska sitt matavfall det senaste året, november 2012
Lantmännen

De som tar hand om sina rester gör oftast matlåda och de populäraste restmaträtterna är pytt i panna, omelett och wok. Trots detta hamnar var femte matkasse som bärs ut ur butikerna fortfarande i soporna.

Datummärkning av livsmedel, augusti 2012
Sveriges Lantbruksuniversitet

Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst före-datum. Bäst före-datum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs för just det livsmedlet. Syftet med denna rapport har varit att ta reda på hur olika livsmedelsföretag arbetar med datummärkning på sina produkter, detta för att eventuellt bevisa att ett datum är satt med viss marginal.

Consumer insight: date labels and storage guidance, maj 2012
WRAP

I studien dras slutsatsen att konsumenter behöver hjälp för att bättre förstå datummärkning och vikten av rätt förvaring av mat. Förbättringar på dessa områden skulle kunna minska det årliga brittiska matsvinnet som är 2,9 miljoner ton mat och dryck.

Best-before date mass experiment, maj 2012
Sveriges Lantbruksuniversitet

1812 skolelever har uppmätt kylskåpstemperaturen i sina familjers kylskåp. Målet med experimentet var att få eleverna uppmärksamma på matens bäst före-datum och låta dem bedöma om maten var ätbar eller inte.

Livsmedelssvinn i butikers miljömärkning, kriterier som kan leda till ett minskat svinn, maj 2012
Sveriges Lantbruksuniversitet

En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av butiker som ställer krav på åtgärder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av butiker.

2011

Temperaturen i hushållens kylskåp, december 2011
Konsumentföreningen Stockholm

I Sverige är den rekommenderade temperaturen på kylda va1ror max + 8 grader. Om man sänker temperaturen från + 8 grader till + 4 grader ökar hållbarheten väsentligt på de flesta kylda livsmedelsprodukter. KfS försöker påverka hela livsmedelskedjan, industri, distributörer, livsmedelshandel och hushåll, att sänka temperaturen till + 4 – 5 grader. Det gör att maten håller sig längre och mindre mat riskerar att förfaras. Pengar sparas i företag och hushåll samtidigt som den onödiga miljöbelastningen av slängd mat minskar.

Matavfall 2010 från jord till bord, december 2011
SMED

I rapporten redovisas dels uppkomna mängder matavfall från respektive del i kedjan (det vill säga mängder som kan finnas både i det blandade restavfallet samt utsorterat) samt de mängder som är insamlade separat och som går till biologisk behandling.

Livsmedelssvinn i butiksledet, augusti 2011
Sveriges Lantbruksuniversitet

Att producera stora mängder mat är nödvändigt för att föda jordens befolkning, men dagens globala matproduktion slukar resurser och bidrar till utsläpp i stor omfattning. Ett sätt att minska denna miljöbelastning är att reducera mängden svinn som uppstår inom livsmedelskedjans alla led. Eftersom antalet delprocesser som har varit förgäves vid produktion av en vara ökar för varje led i livsmedelskedjan, ger en minskning i slutet av kedjan större effekt än motsvarande minskning i tidigare led. Butiksledet är ett av dessa senare led där det bedöms finnas potential för en minskning av svinnet.

Förvirrande prisinformation i matbutiker, juli 2011
Konsumentföreningen Stockholm

Extrapris, Vårt pris, Multipris, Just-nu pris och Kanonpris. Uttrycken är många i annonsblad och på skyltar i och utanför livsmedelsbutiker för att locka oss kunder att köpa så mycket som möjligt. Ofta är det svårt att avgöra hur förmånliga priserna egentligen är. Kampanjpriserna leder sannolikt även till att folk köper mer än de  hinner äta upp.

Doggy bag – en god miljögärning eller bara pinsamt? juni 2011
Konsumentföreningen Stockholm

Konsumentföreningen Stockholm har ställt frågor om inställningen till doggy bag på restaurang. Frågorna har ställts till svenska folket och 35 restauranger. Bakgrunden till frågeställningen är att det slängs mycket mat i onödan i hela livsmedelskedjan, i industri, handel, restauranger, offentlig sektor och hushåll.

Nyttan av att minska livsmedelssvinnet i hela kedjan, juni 2011
Naturvårdsverket

Den del av matavfallet som egentligen skulle kunna användas för konsumtion eller försäljning men som istället slängs utgör en stor miljökostnad och det skapar dessutom ett företagsekonomiskt och privatekonomiskt bortfall. Detta svinn återfinns i hela livsmedelskedjan vilken innefattar primärproduktion, livsmedelsindustrin, grossister, butiker, storkök, restauranger och hushåll. I den här studien beräknas nyttan av att minska matavfallet och därmed svinnet i hela kedjan exklusive primärproduktionen.

Släng inte maten – ge bort den! maj 2011
SLU-studenter/Konsumentföreningen Stockholm

Fem studenter på SLU har i samarbete med Konsumentföreningen Stockholm och Coop undersökt livsmedelsbutikernas möjligheter att skänka bort överskott.

Från förlust till vinst, såhär minskar vi matsvinnet i butik, april 2011
Sveriges Lantbruksuniversitet

Rapporten fokuserar på hur livsmedelsbutiker kan minska den mängd mat som blir till avfall, med särskild fokus på frukt och grönt respektive kött och charkvaror. Vår förhoppning är att rapporten ska inspirera i arbetet med att minska matsvinnet i butiksled och i livsmedelskedjan som helhet.

Bäst före-dag och Sista förbrukningsdag på livsmedel – Vad är skillnaden? januari 2011
Konsumentföreningen Stockholm

Sex av tio (62%) uppger att de inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag, som båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel. Sammanblandningen kan bidra till att mycket mat slängs i onödan då det är rimligt att anta att många blir osäkra och slänger maten för säkerhets skull.

Har du uppmärksammat debatten om det onödiga matavfallet? januari 2011
Konsumentföreningen Stockholm

Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning bland 1 000 svenskar, för att ta reda på om debatten om att det slängs mycket mat i onödan har påverkats folk attityder i frågan. En jämförelse har också gjorts med en liknande studie som KfS gjorde 2009/2010.

2010

 

Släng inte maten – konsumentstudie, december 2010
SLU-studenter/Konsumentföreningen Stockholm

Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm genomfört en studie i sex hushåll i och runt Uppsala. Syftet var att identifiera huvudorsakerna till varför hushållen slänger mat. Metoden var dels formulär som hushållen fyllde i men framförallt kvalitativa djupintervjuer. Resultatet visar att en av de vanligaste orsakerna till att de studerade hushållen slänger mat är överblivna rester från måltider.

Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken, maj 2010
Konsumentföreningen Stockholm

Tjugo av KfS Facebook-vänner var med i en stickprovsundersökning som syftade till att mäta hur mycket flytande föda ett hushåll häller ut i vasken. Resultatet visar att ett hushåll häller ut cirka 7 dl flytande föda i vasken, per vecka. KfS understryker att detta är en extremt liten studie, sannolikt med initierade hushåll.

När mat blir sopor, februari 2010
Sveriges Lantbruksuniversitet

Mycket av den mat vi producerar idag slängs eller försvinner innan den ens hinner hamna på tallriken. Denna studie fördjupar sig i matsvinn i butiksled, och utgör en pilotstudie inför ett större svinn-forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet (2010-2013).

Maten som försvann, januari 2010
SLU-studenter/Konsumentföreningen Stockholm

Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm och Coop under undersökt tre butikers kassation av färskvaror. Undersökningen visar att utgånget datum är den främsta anledningen till att de undersökta butikerna slänger mat.

2009

 

Har du uppmärksammat debatten om att det onödiga matsvinnet?  november 2009
Konsumentföreningen Stockholm

En attitydundersökning med cirka 1 400 svarande i åldern 18-74 år visar att 80 procent att uppmärksammat debatten om det onödiga matsvinnet och att 10 procent har förändrat sitt beteende, och slänger mindre.

Rapport från en slaskhink, mars 2009
Konsumentföreningen Stockholm

Rapporten innehåller resultat från tre studier.

1)   Plockanalys

Plockanalysen är genomförd på en veckas hushållsavfall från 72 hushåll i ett bostadsområde i Bromma utanför Stockholm. Med onödigt matavfall avser vi sådant som hade gått att äta om det hade hanterats på rätt sätt. De studerade hushållen slängde 5,6 kg matavfall (per hushåll) under en vecka. 57 procent av matavfallet var onödigt matavfall.

2) Attitydundersökning – maten vi slänger

Attitydundersökningen har besvarats av cirka 1 000 personer i ålder 18-74 år. Undersökningen visar att en tredjedel instämmer helt i att utgånget bäst före-datum på livsmedel ofta är en orsak till att de slänger mat. Ytterligare en fjärdedel instämmer delvis. Läs mer i Rapport från en slaskhink.

3)   Konsumentintervjuer – röster om rester

Intervjuer med elva personer i butik visar att de flesta tittar på förpackningens datummärkning i butiken och väljer så lång hållbarhet som möjligt. Flera av de intervjuade uppger att de tycker att det är svårt att beräkna rätt mängd mat och ta vara på resterna som blir över. Läs mer i Rapport från en slaskhink.

2008

 

Klimatavtryck från hushållens matavfall – Augusti 2008
Konsumentföreningen Stockholm

Resultaten i rapporten måste ses i ljuset av de svagheter som finns med avseende på dataunderlaget. Resultaten ger en god översiktlig bild av storleksordningen på utsläppen av växthusgaser som orsakas av matavfall, men är ingen detaljerad analys.

Resultatet visar att den totala mängden onödigt hushållsavfall är cirka 900 000 ton per år. Produktionen av detta har orsakar utsläpp av 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 svenska medelbilar eller 460 000 oljeeldade villor.

{ 9 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Matilda februari 19, 2016 kl. 08:35

Hur mycket växthusgaser orsakar matsvinnet? Jag har inte hittat den infon någonstans. Och vad kan man jämföra den siffran med. En till fråga:
Vad skulle ske utan matsvinnet?

Svara

admin april 21, 2016 kl. 11:34

Ber om ursäkt för sent svar till dig Matilda…. Livsmedelsverkets sammanfattar det så här: Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år. Matsvinnet är alltså en riktig klimatbov. Läs mer om detta här, http://stoppamatsvinnet.nu/

Vad som skulle ske utan matsvinnet? Matavfall kommer vi alltid ha, dvs sånt vi inte kan äta som kotlettben, kärnor, kaffesump och liknande – och det kan man ju göra biogas av t ex. Men matsvinnet får gärna vara på noll (även om det är en orimlig tanke i dagen samhälle). Om vi inte hade något matsvinn skulle det betyda att vi lyckats effektivisera livsmedelskedjan på ett optimalt sätt. Det vore najs. mvh Redaktionen

Svara

Daniel februari 10, 2015 kl. 18:37

Hej jag såg en film om att produktionen av mat var runt 200% av vad som behövdes göras i europa eller om det var USA. Detta pga företag slänger bra mat och privatpersoner. Stog någonstans att att svenskarna släger 30% i onödan. Undrar om ni vet hur länge varje person i sverige skulle kunna förkorta sin arbetstid om man sluta göra onödiga energi förluster? Tycker det är konstigt att samhället inte förändrat någonting ända sedan industrielle revolutionen vi jobbar lika mycket även fast vi har så mycket hjälp medel

Svara

admin februari 11, 2015 kl. 11:26

Räknar man på ett medelhushåll så kan en tvåbarnsfamilj spara mellan 3 000kr och 6 000kr om året på att inte slänga mat. Hur mycket det skulle innebära omräknat i minskad arbetstid (om det nu är det man vill prioritera) beror helt på vad man har för lön.

Svara

Susanne augusti 7, 2014 kl. 15:47

Hej

Visste ni att 2012 stod storkök, restauranger och matindustri för ett matsvinn på 371000 ton mat/år, där man beräknar att minst 52% är onödigt! (Se naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8694-7.pdf?pid=11891)

Men vårt lilla företag i Segeltorp utanför Stockholm, har i åratal arbetat med frågan och nu har vi löst det! Som det är nu, ska maten i skolorna ska först köras runt i köken (i soptunnor som är stora och tunga, plus att dessa måste tvättas hela tiden för hygienens skull), för att sedan hämtas av lastbilar varje eller varannan dag (som släpper ut avgaser), sedan ska maten till en processanläggning som finfördelar maten, och efter det kan maten gå till en rötningsanläggning och bli biogas.

Istället så gräver man istället ned en tank utanför skolan. I köket sätter man en storkökskvarn som direkt finfördelar maten och skapar en slurry med vatten som förs till tanken. En gång i MÅNADEN kommer slambilen och tar matavfallet direkt till biogasanläggningen, helt utan mellanled (bekräftat av JTI). Lösningen finns redan nu i stadshuset, på gröna lund och flera skolor och sjukhus i Stockholm.

Samma lösning går självklart att göra för hushållen. Att sätta en tank i källaren eller nergrävt utanför ett bostadshus, och alla hushållen förses med hushållskvarn. På så sätt slipper vi alla påsar, råttor i soputrymmen, det blir mycket mindre transporter med sopbilar, och inget som luktar illa eller tar upp plats på gården. Allt handlar om att få politiker och andra att förstå hur bra detta är!

Oavsett vilket företag som levererar lösningen så tycker jag att detta sätt att ta hand om maten är effektivt, och slambilarna kan sedan drivas med den gas som maten producerar. Om alla skolor, restauranger, sjukhus, förskolor och offentliga och privata storkök och ALLA hushåll i Sverige inrättade detta, skulle vi kunna ta tillvara på en massa ”gratis” energi! Självklart ska man i första hand minska matsvinnet.

Ledsen för långt inlägg, men om jag kan få folk att förstå hur viktigt och bra detta är, kan jag ha en liten liten del i att förändra Sveriges miljöframtid!

tack för en bra sida
Susanne Svensson
susanne.svensson@disperator.se
http://www.disperator.se

Svara

Ove januari 22, 2012 kl. 13:48

Jag förstår inte hur man kan köpa hem dyr mat…..bara för att sedan kasta bort den, utan att ha luktat och smakat. Det händer t.ex. inte alltför sällan att jag har mjölk som gått mer än en vecka ‘över tiden’, som luktar och smakar alldeles utmärkt. Något jag däremot alltid hört, och aldrig lyckats verifiera, är att skaldjur kan vara dåliga utan att det känns på lukt och smak. Kan det stämma? Någon som vet? //Ove

Svara

admin januari 22, 2012 kl. 13:56

Ove, listeria är ett exempel på en otäck parasit som varken luktar eller smakar konstigt som kan finnas i t.ex. fisk och smörgåspålägg. Så just känsliga varor som fisk, skaldjur och köttfärs tycker vi att man ska vara extra försiktig med. Problemet är att varan har köpts hem utan att ätas i tid.

Svara

Simon januari 10, 2012 kl. 13:40

Finns det någon motargument man skulle kunna säga om att inte slänga mat?

Svara

admin januari 11, 2012 kl. 08:15

Jag är inte riktigt med på vad du menar Simon. Du menar argument för att man skulle slänga mat? Det som är det stora dilemmat är hälsorisken. Känsliga matvaror som fisk, fågel och köttfärs tycker vi att man ska vara extra försiktig med. Men även när det gäller sådana varor så vill vi inte att man ska slänga maten. Problemet där ligger i att man köpt mat som inte blivit uppäten i tid, så läxan att lära till nästa gång är att inte köpa hem för mycket. /Adam

Svara

Lämna en kommentar

{ 1 trackback }